Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest jämställda länder.

Samtidigt visar både svenska och internationella analyser att kvinnligt företagande utvecklas långsammare än vad landets samlade kompetensnivå skulle kunna antyda.

Kvinnor driver färre arbetsgivande företag, får mindre riskkapital och återfinns mer sällan i de miljöer där större bolag byggs och skalas.

Det är där W3 tar vid.

Intresset ligger i vad som händer på vägen mellan kompetens och företagande.

Inte som en färdig förklaring, utan som ett mönster som blir relevant att undersöka när utfallet över tid ser så ojämnt ut.

Frågan handlar inte om att kvinnor saknar utbildning, drivkraft eller arbetskapacitet.

Den handlar snarare om vilka villkor som behöver vara på plats för att människor ska kunna ta ekonomisk risk, bygga företag över tid, attrahera kapital, arbeta hållbart under många år och befinna sig i de miljöer där bolag växer snabbast.

Här möts också W1 och W2.

Om människor under lång tid påverkas av hög belastning, begränsad återhämtning, omsorgsansvar eller arbetsmodeller som är svåra att bära hållbart blir det relevant att undersöka hur det påverkar möjligheten att bygga företag med hög tillväxtpotential.

Samtidigt påverkar kapitalmarknaden vilka idéer och entreprenörer som uppfattas som investerbara.

Forskning från Lunds universitet pekar exempelvis på att kvinnors innovationer och patent oftare möter svagare investeringsintresse i steget mellan idé och kommersialisering.

Det gör kapitalfrågan större än en fråga om finansiering i snäv mening.

Kapital avgör inte bara vilka bolag som överlever.

Kapital påverkar vilka bolag som får växa snabbt, vilka innovationer som når marknaden och vilka entreprenörer som får möjlighet att bygga långsiktigt ägande.

När grupper med hög kompetens har svagare tillgång till kapital, riskutrymme eller skalningsmiljöer blir det därför relevant att fråga vilka konsekvenser det får för innovation och konkurrenskraft över tid.

W3 försöker förstå den delen av kedjan.

Vilka människor och idéer får möjlighet att växa?

Och vad händer med ekonomin när delar av den kompetens som redan finns inte fullt ut omsätts i företag, innovation och långsiktigt värdeskapande?

Det är därför Woices analyserar kvinnligt företagande som en ekonomisk fråga, inte bara som en fråga om representation.

Intresset ligger ytterst i vilka människor, idéer och företag ekonomin ger möjlighet att växa.

Slutsats

W3 handlar om vad som händer när hög kompetens inte fullt ut blir företag, innovation, ägande och tillväxt.

Frågan är inte om kompetensen finns.

Frågan är vilka faktorer som påverkar vägen från kompetens till företagande, kapitalisering och långsiktig skalning.

I takt med att innovation och entreprenörskap blir allt viktigare för ekonomisk utveckling blir det relevant att förstå vilka människor, idéer och företag som får möjlighet att växa.

Framtidens konkurrenskraft avgörs inte enbart av teknologi och AI.

Den påverkas också av hur väl ekonomier lyckas omsätta befintlig kompetens i innovation, företagande och långsiktigt värdeskapande.