REGIONER GER OFTARE STÖD TILL MANLIGA FÖRETAGARE

De 700 miljoner kronor som regionerna använder för att stödja företagande går oftare till män och mansdominerade branscher än till kvinnor. Det finns också stora skillnader över landet.

– En skev könsfördelning av offentliga stödåtgärder på det näringspolitiska området innebär att kvinnor har sämre förutsättningar att starta och driva företag än män. För att nå Sveriges mål om ekonomisk jämställdhet behöver regionerna ta ansvar för att jämställdheten får en tydligare roll i finansieringen, säger Sara Andersson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten. 

I alla Sveriges 21 regioner tillfaller de regionala företagsstöden män i större utsträckning än kvinnor. Vår analys av kvinnors företagande ur ett regionalt perspektiv är en del av myndighetens uppdrag att varje år redovisa resultat av åtgärder inom jämställdhetspolitiken. 

Mansdominerade branscher gynnas

– Branschen verkar betyda mycket för möjligheten att få finansiering och stöd från det offentliga. Det finns en uppfattning att kvinnor är verksamma i fel branscher, som saknar potential för tillväxt eller inte är finansieringsbara. Kvinnor har ofta sina företag i sektorer där företagande ses som sysselsättning och inte som entreprenörskap. Det leder i sin tur till en uppfattning om att kvinnor inte behöver så mycket pengar, säger Malin Allert, utredare.

Kvinnor är oftare företagsledare inom utbildning, vård och omsorg samt personliga och kulturella tjänster. Andelen kvinnor är däremot låg när det gäller bygg, transport, tillverkningsindustri, kommunikation samt energi och miljö. Den bransch som får mest pengar av de regionala företagsstöden är den mansdominerade tillverkningsindustrin, men det finns stora skillnader mellan regionerna.

– Det faktum att stöden går till olika branscher i olika regioner kan tyda på att det inte finns några större formella hinder för en större branschbredd, säger Malin Allert.

Fakta: Kvinnors företagande

• Kvinnors totala inkomster av näringsverksamhet: 50 procent av männens

• Andel företag har en operativ företagsledare som är kvinna: 30 procent

• Andel egenföretagare som är en kvinna: 38 procent

• Andel företagare i eget aktiebolag som är en kvinna: 25 procent

• Andel nystartade företag 2022 som startats av en kvinna: 31 procent

I vår analys bedömer vi att stöden behöver vara öppna för fler, kvinnodominerade, branscher, både för att bidra till ett jämställt företagande och till ett breddat näringsliv i regionerna.

– Regeringen behöver också förtydliga målet för jämställd fördelning av företagsstöd, så att alla tolkar det lika, och göra det lättare att följa hur regionerna fördelar beloppen mellan kvinnor och män. Vi vet att en av orsakerna till att färre kvinnor är företagare är sämre möjligheter till finansiering. Kvinnor får därför oftare söka informella källor till kapital, som vänner och familj, säger Sara Andersson.

Fakta: Regionala företagsstöd

Den offentliga företagsfinansieringen består av statliga, regionala och kommunala åtgärder och stöd. Regionerna ger stöd i olika former. De stödformer som i högst grad går att styra till kvinnor respektive män enligt Tillväxtverket är dels investeringsstöd, ett statligt stöd till regionala investeringar, dels främjandestöd, ett statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag. Så här fördelar regionerna stöden:

Investeringsstöd till företag ledda av kvinnor 

• Andel av det totala antalet beviljade företag: 27 procent

• Andel av det totala beloppet: 14 procent

• Regionen med högst andel av beloppet till kvinnliga företagsledare: Östergötland, 45 procent

• Regionen med lägst andel av beloppet till kvinnliga företagsledare: Västernorrland, 7 procent 

Främjandestöd till företag ledda av kvinnor 

• Andel av det totala antalet beviljade företag: 29 procent

• Andel av det totala beloppet: 24 procent

• Regionen med högst andel av beloppet till kvinnliga företagsledare: Gotland, 42 procent

• Regionen med lägst andel av beloppet till kvinnliga företagsledare: Kronoberg, 14 procent 

Text hämtad från Jämställdhetsmyndigheten

WOICES REFLEKTIONER

Rapporten framhäver en oroande trend där offentliga företagsstöd i Sverige i högre grad tilldelas män och mansdominerade branscher. 

Detta skapar en snedvriden könsfördelning som hindrar kvinnor från att få samma möjligheter att starta och driva företag. 

Jag anser att detta är en allvarlig situation, särskilt med tanke på att kvinnors företagande är en viktig komponent för ekonomisk tillväxt och innovation. 

 Det är tydligt att branschens natur spelar en avgörande roll för möjligheten att erhålla stöd. 

Många kvinnor verkar inom sektorer som traditionellt inte ses som "växande" eller "finansieringsbara", vilket leder till en felaktig uppfattning om att deras företagande inte är värt att investera i. 

Det är frustrerande att se hur dessa fördomar kan begränsa kvinnors möjligheter och hindra dem från att få tillgång till kapital. Vidare visar artikeln på stora regionala skillnader i hur företagsstöd fördelas, vilket indikerar att det finns en potential för förändring. 

Jag menar att regionerna måste ta ett ansvar för att aktivt främja jämställdhet i sina finansieringsbeslut. En tydligare roll för jämställdhet i dessa beslut är nödvändig för att åtgärda den nuvarande obalansen. 

En annan aspekt som jag finner problematisk är att kvinnor ofta måste söka informella källor till kapital, som vänner och familj, vilket kan begränsa deras tillväxtpotential. 

Detta tyder på att det finns en brist på tillgång till formella finansieringsalternativ för kvinnor, något som måste åtgärdas för att stödja deras företagande. 

Sammanfattningsvis anser jag att regeringen och regionerna behöver sätta tydliga mål för en mer jämställd fördelning av företagsstöd. Det är avgörande att skapa en mer inkluderande och rättvis miljö för kvinnliga företagare, så att vi kan stärka kvinnokraften och uppnå ekonomisk jämställdhet.